När en person avlider uppstår en juridisk person – ett dödsbo. Delägare i dödsboet kallas för dödsbodelägare och är arvsberättigade släktingar (legala arvingar) och efterlevande make/maka, sambo, arvingar och eventuella universella testamentstagare till den avlidne.
Bouppteckning
För att ta reda på vilka som är arvsberättigade efter ett dödsfall görs en bouppteckning. Till bouppteckningsförrättningen kallas arvsberättigade släktingar, universella testamentstagare, efterarvingar samt eventuell maka/make eller sambo.
Alla dödsbodelägare ska kallas till förrättningen men det finns ingen skyldighet att närvara under den. Det ska antecknas i bouppteckningen vilka som varit närvarande. Under bouppteckningen klargörs vilka som är arvsberättigade och således ska vara med vid kommande arvskifte. Arvskiftet görs först när bodelning från eventuell make/maka eller sambo är gjord.
En bouppteckning ska enligt lag göras inom tre månader från dödsfallet och inlämnas för registrering hos Skatteverket senast en månad därefter. Bouppteckningen visar vem som har rätt att företräda dödsboet och verkar som dödsboets legitimationshandling.
Dödsbodelägarna har gemensamt ansvar för begravning, post, den avlidnes tillgångar, avtal och skulder. Det innebär ett gemensamt ansvar för att avsluta autogiro, sälja värdepapper, betala räkningar, avveckla dödsboet och fördela kvarlåtenskapen (de pengar som blir över när alla skulder är betalda). Dödsboet upphör när arvskiftet är gjort, det vill säga när allt är betalt och kvarlåtenskapen är fördelad.
Dödsbodelägarna kan förvalta dödsboet och göra arvskiftet
I stället för att dödsbodelägarna tar hand om förvaltningen kan en boutredningsman utses. Det kan till exempel behövas om dödsboet är omfattande eller om dödsbodelägarna inte kan komma överens om förvaltningen.
Ett dödsbo kan också företrädas av en testamentsexekutor eller annan som dödsbodelägarna gemensamt utser att förvalta dödsboet, till exempel en begravningsbyrå eller juristfirma. Ibland kan dödsbodelägare vara förhindrade att aktivt delta i åtgärderna, eller så kan det vara praktiskt att en dödsbodelägare tar ansvar för kontakt med bank, försäkringsbolag med mera, övriga dödsbodelägare måste i så fall ge fullmakt att hantera saker för dem.
Det är mycket att tänka på efter ett dödsfall. För att underlätta kan bouppteckning och arvskifte göras med hjälp av en jurist. Kontakta Rättsakuten för att få hjälp med bouppteckning eller arvskifte.
Det råder avtalsfrihet gällande arv och bodelning
Den avlidne kan i ett testamente ha förklarat hur arvet ska fördelas och där i testamenterat bort egendom till andra utanför den legala arvsordningen. I svensk rätt finns dock en begränsning från att testamentera bort all egendom utanför den legala arvsordningen.
Barn har alltid rätt till sin laglott, det vill säga hälften av den arvslott som är stadgad enligt Ärvdabalken. Det råder avtalsfrihet gällande arv och bodelning. Det innebär att man kan, om alla är överens, frångå vad som är angivet i lag, inklusive begränsningen om laglotten. Regler kring arv och testamente finner du i Ärvdabalken.
Vilken är den legala arvsordningen?
Make/maka har särställning enligt giftorätten i äktenskapsbalken och det krävs därför en bodelning innan arvet kan fördelas. Den egendom som finns i bostaden förutsätts tillhöra dödsboet om inte motsatsen kan bevisas.
Ärvdabalken anger att allt vad man för med sig in, har nu och för in i framtiden är giftorättsgods. Man kan göra giftorättsgods till enskild egendom genom:
- Arv, att det står i testamente att det ska vara enskild egendom,
- Gåva, där det står att bortgiven egendom ska vara enskild,
- Äktenskapsförord.
Var den avlidne sambo sker bodelning efter Sambolagen. Sambos har inte samma ställning som gifta personer. Sambolagen säger att bodelning gäller den gemensamma bostaden (permanentbostaden inte fritidsfastigheter) och bohaget om egendomen förvärvats för gemensamt bruk.
Efterarvingar
Om den avlidne var gift och det finns gemensamma barn ärver dessa först när make/maka har avlidit, de blir så kallade efterarvingar. Särkullbarn ärver däremot direkt. Avlider make och det saknas barn får makan allt i giftorättsgods. Makens syskon får i så fall vänta på sitt arv tills hustrun dött. Syskonen till maken ska kallas till bouppteckning även om de inte får ut sitt arv nu.
Ensam dödsbodelägare
Om det endast finns en dödsbodelägare görs inget arvskifte. Dödsboet upplöses i så fall när bouppteckningen registrerats hos Skatteverket.
Äganderätten till tillgångarna i dödsboet övergår till den ensamma dödsbodelägaren när denne anmält och registrerat om ägandeförändringarna hos behörig myndighet, institut. Den registrerade bouppteckningen används som underlag för att göra överföringarna. Till exempel genom att kontakta bank för att avsluta konton som står i dödsboets namn och begära överföring till konto i dödsbodelägarens namn. För fastigheter krävs ansökan om lagfart hos Lantmäteriet.
Legala arvsordningen- blodsband
- Finns det barn? – Ja, då är de arvingar i första hand. Finns det avlidna barn så går man till nästa led, är barnbarn avlidet är det barnbarns barn, sen går man ner. Dessa är bröstarvingar och första arvsklassen. Första arvsklassen ska uttömmas innan man går till nästa arvsklass.
- Om det saknas barn så går man till nästa arvsklass som är uppåt. Mor och far- finns de i livet?
Är de avlidna så går vi neråt igen till mammas barn och pappas barn, dvs syskon. Det kan finnas hel och halvsyskon. Om syskonen är avlidna så är det syskonbarn och sen neråt om syskonbarnen är avlidna.
- Mormor morfar och farmor farfar (väldigt ovanligt) men om de inte finns så blir det deras barn (dvs. moster och morbror, faster, farbror) till den avlidna.
Utgå aldrig från att någon är för gammal för att ha fastrar och mostrar. Det blir i så fall lite äldre delägare men det förekommer att det finns stor åldersskillnad. Här tar det stopp. Kusiner ärver inte varandra.
Detta måste utredas så långt som möjligt. Hänsyn tas endast till registrerade arvingar, dvs det krävs papper på blodsbanden.
Testamentstagare
Testamentstagare har också rätt till arv. Inte sällan förekommer det att personer har önskemål om att testamentera bort egendom till välgörande ändamål, fonder organisationer eller till personer som betytt mycket för den nu avlidne.
Allmänna arvsfonden
Kvarlåtenskapen tillfaller Allmänna arvsfonden om den avlidne saknar arvingar och testamente. Allmänna arvsfondens uppgift är bland annat att verka för allmännyttiga ändamål.
Sammanfattning
Vem som ärver den avlidne beror på om det finns testamente där den avlidne bestämt hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Innan arvet kan fördelas krävs en bodelning om den avlidne varit gift eller sambo. Det råder avtalsfrihet kring både arv och bodelning vilket gör att man kan frångå vad som är angivet i lag om alla är överens om det.
Barn har alltid rätt till sin laglott, även om den avlidne har testamenterat egendomen annorledes. Bröstarvingar får vänta på sitt arv tills den andra föräldern avlidit om den avlidne var gift. Du kan läsa mer om bouppteckning, arvets fördelning och laglotter här.
Har du funderingar kring att vara dödsbodelägare eller om arv, bodelning eller testamente? Du är varmt välkommen att kontakta Rättsakuten!