Undrar du vem som är behörig att för sitt bolags räkning ge medgivande till en konkursansökan? Då är Konkursansökningsfallet ett viktigt rättsfall för dig att hålla koll på.

Behörighet enligt ABL

Det är styrelsen som anses vara aktiebolagets främsta företrädare och det är även styrelsen som har behörighet att teckna aktiebolagets firma, detta framgår av 8 kap. 35 § aktiebolagslagen (ABL). När bolagets ledning överskrider sin kompetens så följer det av 8 kap. 42 § ABL att om det är fråga om att styrelsen eller en särskild firmatecknare överskred sin behörighet så gäller inte rättshandlingen mot bolaget. Samma sak gäller om VD:n överskred sin behörighet och motparten insåg eller borde ha insett det.

Vidare följer det av bestämmelsen att när det är fråga om att styrelsen, VD:n eller en särskild firmatecknare har företagit en rättshandling som föll utanför befogenheten så gäller inte rättshandlingen mot bolaget om det är så att motparten insåg eller borde ha insett att rättshandlingen föll utanför befogenheten.

Av 8 kap. 29 § ABL följer att VD:n endast får företa rättshandlingar som faller inom den löpande förvaltningen. Med den löpande förvaltningen menas bolagets drift med andra ord så syftar man på rutinärenden eller åtgärder som klassas som ordinära eller är av återkommande karaktär, se 8 kap. 36 § ABL.

Vidare följer det av 8 kap. 37 § ABL att styrelsen har rätt att bemyndiga någon att vara företrädare för bolaget och att även teckna bolagets firma, den som får bemyndigandet kallas för särskild firmatecknare. Det kan vara VD:n eller en styrelseledamot eller någon annan som får bemyndigandet. Styrelsen kan när som helst ta tillbaka bemyndigandet.

Behörig ställföreträdare vid konkursansökan

Konkurslagen innehåller inga regler avseende vem som får företräda gäldenären vid en ansökan om konkurs. Detta leder till att man istället blir hänvisad till allmänna regler avseende parts-och processbehörighet. Det som nu behandlas är alltså hur man gör för att avgöra vem som har behörighet och befogenhet att företräda bolaget vid en konkursansökan.

Det är alltså skild från frågan om vem som får företräda gäldenären i en konkurs, detta har att göra med att när ett beslut om konkurs väl har fattats så gäller andra regler. Det är de som är ställföreträdare för gäldenärbolaget som har behörighet att företräda bolaget i en ansökan om konkurs. Ibland har de till och med en skyldighet att ansöka företaget i konkurs.

Om de låter bli att ansöka företaget i konkurs så kan de bli personligt och solidarisk betalningsansvariga för de skulder som har uppstått efter att de borde ha ansökt bolaget i konkurs men låtit bli att göra det, detta följer av 25 kap. 13 § och 25 kap. 18 § ABL.

Om en firmatecknare har handlat i strid med sin befogenhet så kan rättshandlingen som firmatecknaren vidtagit inte göras gällande mot bolaget om det är så att motparten insett eller borde ha insett att rättshandlingen föll utanför firmatecknarens befogenhet. Det är även det som gäller när en fullmäktig rättshandlar för sin huvudmans räkning med stöd av fullmakt enligt avtalslagen. Det är dock tillåtet att göra vissa begränsningar men de kan inte göras gällande om rätten och motparten inte får kännedom om dessa begränsningar.

Konkursansökningsfallet

Ett viktigt rättsfall på området är NJA 1979 s. 635 som kallas för Konkursansökningsfallet.

Det som hade hänt var att en borgenär ansökte om att ett aktiebolag skulle försättas i konkurs. A som vid tidpunkten för konkursansökan var VD i bolaget och även hade behörighet att ensam teckna bolagets firma vilket även framgick  av aktiebolagsregistret medgav konkursansökan. Detta ledde till att bolaget gick i konkurs.

Efter det valde bolaget att anföra besvär mot konkursbeslutet. Som skäl angavs att det framgick av ett protokoll från ett sammanträde med bolagets styrelse att vid tidpunkten då konkursansökan medgavs så hade han inte längre behörighet att vara firmatecknare för bolaget och att även om det skulle vara så att rätten skulle komma fram till att han var behörig så har han handlat utanför sin befogenhet då han inte inhämtade styrelsens samtycke.

Högsta domstolens bedömning

Frågan som Högsta domstolen hade att ta ställning till var A hade behörighet att medge konkursansökningen. HD anförde att konkursbeslutet grundar sig på ett av A i uppgiven egenskap av behörig ställföreträdare för bolaget d 14 aug 1978 dagtecknat medgivande av kronofogdemyndighetens konkursansökan.

Det till HovR:n ingivna protokollet från sammanträdet med bolagets styrelse d 10 aug 1978, vilken handling inte föranlett någon erinran från statens sida, utvisade emellertid, att bolaget den dagen med omedelbar verkan beslutat dels att A skulle frånträda sin befattning som verkställande direktör, dels att bolagets firma i fortsättningen skulle tecknas – förutom av styrelsen – av A och Bengt E i förening. A var följaktligen därefter ej behörig att ensam teckna bolagets firma.

På grund av det anförda var HD:s slutsats att konkursbeslutet skulle upphävas. Av rättsfallet kan man utläsa att när en borgenärs konkursansökan medges så ska det tillämpas samma regler som när gäldenären gör en egen ansökan om  att gå konkurs.

Tveka inte att kontakta oss om du har några frågor!