Att bo nära andra människor innebär ofta glädje, trygghet och gemenskap – men ibland också konflikter. Ett av de vanligaste och mest laddade problemen i grannelagsrätten handlar om lukt. Men var går gränsen mellan personlig känslighet och en juridiskt relevant störning?

Många känner igen situationen: soporna som lämnas för länge på altanen, komposten som sprider odörer i hela kvarteret, grannen som eldar fuktig ved eller grillar varje kväll så röken kryper in genom ventilationen. Dessa situationer kan skapa irritation och påverka livskvaliteten.

Alla människor har olika toleransnivåer för luktstörningar. Vissa rycker på axlarna åt en lätt lukt, andra kan inte sova eller koppla av. För den som har allergier, astma eller på annat sätt är känslig för lukter så kan även vanligt förekommande lukter upplevas som mycket besvärande. För att lagen ska bli tillämplig krävs dock att störningen är ”oskälig”. Det innebär att det inte räcker med att man själv upplever obehag, utan att störningen också objektivt sett kan anses gå utöver vad man som en genomsnittlig granne skäligen ska tåla.

Det krävs vidare att störningen har viss varaktighet för att den ska anses så pass störande att det går att vidta åtgärder mot den. På samma sätt som ingen särskild hänsyn ska tas till exempelvis astmatiker så tas det generellt inte heller särskild hänsyn till personer som har vissa särskilda behov, till exempel nattarbetare som har behov av att sova dagtid och då inte vill störas av buller. Förhållningssättet till särskilda behov och känslighet gäller enbart när det gäller bedömningen av om något är en störning som bör tålas eller inte. Det gäller inte när det är fråga om skadestånd för en uppkommen skada.

Typiska luktstörningar från grannar:

Sopor och hushållsavfall som inte tas om hand. Rökning. Matos Komposter som inte sköts på rätt sätt. Djurhållning, exempelvis kattlådor, höns eller pälsdjur. Grillning eller eldning. Avloppsproblem eller dålig ventilation.

Vad säger lagen?

Det finns flera lagrum som blir aktuella vid luktstörningar mellan grannar.

I Jordabalken 3 kap. 1 § (JB 3:1) står det till exempel att: ”Var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ta skälig hänsyn till omgivningen.” Detta innebär att en fastighetsägare inte får orsaka störningar som oskäligt påverkar grannarna. Enligt 12 kap 25 § måste man vidare iaktta ordning, sundhet och gott skick. Denna bestämmelse kan bli aktuell när det gäller exempelvis extensiv djurhållning.

I Miljöbalken 2 kap. 3 § (MB 2:3) står att läsa att: ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.” Miljöbalkens hänsynsregel innebär att man som granne måste undvika att skapa luktstörningar som påverkar hälsan. Sådana störningar kan handla om exempelvis lukt från mögel eller kemikalier.

I Plan- och bygglagen (PBL) finns även bestämmelser som kan ha koppling till luktstörningar. Enligt 8 kap 15 § PBL står nämligen bland annat att tomter ska skötas och hållas i vårdat skick så att det inte uppkommer betydande olägenheter för omgivningen.

Det finns också rättspraxis som visar hur domstolar dömt i fall som gäller störande lukt från grannen. Till exempel har Högsta domstolen funnit att lukten från en minkfarm var en sådan störning som gav rätt till ingripande. Rättsfallet visar att även lagstiftaren tar lukt på stort allvar när den påverkar människors boendemiljö.

Var går gränsen för vilka lukter man måste tåla?

Rökning
Det finns tyvärr få fall om luktstörningar som tagits upp av domstol. Generellt kan man säga att det i ett lägenhetshus är upp till den som störs att visa att det finns tillräckliga skäl för att det ska vidtas åtgärder mot rökaren eller att hyresvärden ska vidta åtgärder avseende till exempel ventilationen. Det kan även bli aktuellt med en nedsättning av hyran för den som störs av röken eller att lägenheten förverkas på grund av att lägenheten anses ha vanvårdats.

Det finns inget laghinder för en boende att röka på sin balkong eller i sin lägenhet men röken får inte störa grannar. Det innebär inte att varje störning ska åtgärdas. Om man granskar de fall som tagits upp i domstol så framkommer en bild av att även mycket stora störningar från rökande grannar måste tålas även om de kan ha en viss skadlig inverkan på hälsan och psyket. I ett fall där man faktiskt vidtagit åtgärder mot en luktstörning så har det rört sig om störningar från användning av rökelse.

Några rättsfall om rökning
I ett fall hade en hyresgäst klagat på röklukt från grannar under men inga åtgärder skulle vidtas eftersom ventilationen inte hade några brister och eftersom det inte uppmätts några onormala värden i lägenheten.

I ett annat fall hade den boende och vittnen lämnat uppgifter som styrkte att det förekom mycket besvärande röklukt i vissa rum i lägenheten. Uppgifterna var inte tillräckliga i sig men eftersom det fanns ett föreläggande riktat mot grannen från kommunen och då hyresgästen åberopade ett förhör med miljö- och hälsoskyddsinspektören så fann domstolen det styrkt att rökningen inneburit ett men i nyttjanderätten. Hyran skulle därför sättas ned.

En annan hyresgäst som stördes av en rökande granne hade i tvisten ingett ett läkarintyg på att röklukten medfört en påverkan på den psykiska hälsan. Hovrätten menade att hyresgästen inte visat att rökningen var av sådan art och omfattningen att den inte måste tålas.

Även i fall då rök orsakat betydande olägenhet kan den behöva tålas. En boende var allergisk mot tobaksrök och hade ett handikapp som gjorde att utomhusvistelse framförallt kunde uppfyllas genom att nyttja balkongen. Det fanns inga tvivel om att rökningen orsakat betydande olägenhet och att den medfört ett men i nyttjanderätten. Hovrätten fann dock att det inte visats att rökning hade skett i annan omfattningen än att den skäligen måste tålas. Därför skulle inget ingripande mot den rökande grannen göras.

Hur mycket och ofta det röks kan påverka bedömningen av om rökningen måste tålas. I ett fall uppgav den boende att de båda grannarna rökte omkring 30 cigaretter om dagen och att de rökte var tjugonde minut dagtid. Grannarnas rökvanor var visserligen mer omfattande än normalt men de boende hade också ansett sig vara känsliga för röklukt. Sammantaget ansågs dock röklukten behöva tålas.
Hovrätten fann i en annan tvist att det fanns viss röklukt i lägenheten men att lägenheten trots detta skulle anses vara fullt brukbar för ändamålet.

Ett närliggande fall gällde inte vanlig rökning utan användande av rökelse. Rökelsen gav en kraftig lukt som kändes både i andra lägenheter, i trapphuset och på balkongerna. Användningen skedde, i perioder, var och varannan dag. Hyresvärden önskade att lägenheten skulle anses vara förverkad. Det ansågs sammantaget klarlagt att användningen av rökelse gick utöver vad grannarna behövde tåla. Hyresrätten var därmed förverkad.

Lukt från djur och gödsel
Luktstörningar från djur har i vissa fall ansetts vara alltför stora. Detta gäller framförallt i tättbebyggda områden. En hyresgäst som hade katter fick sitt hyreskontrakt uppsagt på grund av luktstörningar från katterna. Det luktade katturin både i andra lägenheter och i trapphuset. Hyresgästen hade gått med på att luktsanera lägenheten men detta hade inte skett. En annan fick sin lägenhet förverkad då det luktade hund och ruttet från en lägenhet där det hölls två hundar. Hovrätten menade att det fanns skäl till förverkande eftersom det inte vidtagits någon åtgärd för att få bort lukten.

Om man bor i villa och störs av grannens djurhållning kan man vända sig till kommunen som kan vidta åtgärder. Det finns exempel när till exempel en granne behövt flytta sitt gethägn 20 meter bort från grannen för att minska störningar från lukt med mera.

Störningar från djurhållning på landet måste i de flesta fall tålas då det är vanligt förekommande. För djurhållning i tättbebyggt område behövs dock oftast tillstånd. Börja därför med att se om grannen har tillstånd till djurhållningen och om tillståndet är förenat med några villkor. I tättbebyggt område behöver man inte tåla samma typ av störningar från djurhållning som om man bodde på landet.

Lukt från gödsel har tagits upp i programmet Grannfejden. Några grannar klagade på att det luktade illa av hästarna och fallet togs till domstol. Se klipp från programmet nedan.

Mark- och miljööverdomstolen har i ett fall bedömt att en tydlig gödsellukt på en fastighet måste tålas eftersom det rör sig om en typisk jordbruksbygd. I ett annat fall hade en jordbrukare förelagts att bygga ett gödselhus för att grannen skulle slippa lukter vid hantering av gödsel och spannmål. Mark- och miljööverdomstolen mildrade i det fallet domen och tillät jordbrukaren att anlägga en betongplatta för gödsel utomhus.

Grannar som inte sköter sin personliga hygien
Hovrätten tog upp ett fall där det var ostridigt att en granne inte skötte sin personliga hygien och det luktade avföring och urin i trapphuset. Hovrätten konstaterade att lukten bara fanns i trapphuset och inte i de andra grannarnas lägenheter. Trapphuset ansågs utgöra en mindre del av boendemiljön och lukten där ansågs inte hindra att de andra grannarnas boenden fungerade normalt.

Rök från grillning
Det är ofta tillåtet att grilla med gasolgrill eller elgrill på en balkong men hör med föreningen och kommunen vad som gäller i just ditt fall. Man får dock inte grilla på ett sådant sätt att det stör grannar. Återigen gäller det att luktstörningens art och omfattning avgör om det är en lukt man måste tåla eller inte.

Lukt från matlagning
Störande lukt från matlagning är vanligt i flerfamiljshus. Det kan dels bero på lukten av ingredienserna och dels på os från matlagningen. Generellt kan man säga att lukt från matlagning är lukt man måste tåla även om det är starkt luktande ingredienser såsom kryddor. Detta då matlagning precis som rökning är vanligt förekommande. Däremot får det generellt inte vara bristfällig ventilation som gör att lukten blir störande. Då kan hyresvärden bli tvungen att åtgärda ventilationen.

När det gäller lukt från matlagning som har samband med en verksamhet såsom en pizzeria eller liknande kan det ställas högre krav på hur mycket det får lukta. Torekows Lilla Chipsfabrik i Båstad har exempelvis varit föremål för klagomål om störande frityrlukt. Länsstyrelsen beslutade därför att verksamheten endast fick bedrivas på vardagar mellan klockan 07.00- 18.00. Beslutet överklagades och en viss ökning av produktionstiden medgavs.

Lukt från kompost
En kompost får inte medföra betydande olägenhet för grannar. Lukt från en varmkompost som är rätt hanterad, bra placerad och i övrigt välskött är inte att se som en betydande olägenhet men man måste bedöma varje enskilt fall för sig. Det kan hända att en kompost som står på tomtgränsen kan behöva flyttas längre från tomtgränsen. Detta gäller särskilt för öppna komposter. Samtidigt måste det göras en avvägning av hur pass betungande det är för kompostägaren att flytta komposten.

Lukt från eldning
Lukt från eldning kan handla om eldning utomhus, eldning i bastu eller eldning i kamin eller liknande. När det gäller eldning måste det först tas hänsyn till om det rör sig om ett tättbebyggt område eller inte eftersom det finns strängare regler om hur man får elda i tättbebyggt område. Det andra man måste ta hänsyn till är vad som eldas och hur det eldas. Man får exempelvis inte elda plast, möbler, bildäck, blöt ved, sopor med mera och man får inte pyrelda så att det ryker onödigt mycket. Det tredje man måste ha hänsyn till är hur ofta det eldas och hur länge eldningen pågår.

Det är inte alls ovanligt att man begränsar eldningen i en eldstad belägen i ett tättbebyggt område. Man kan då få ett föreläggande om hur ofta man får elda, vilken ved man får elda med och hur länge eldningen får pågå. Man kan även få föreläggande med villkor om under vilka väderförhållanden man får elda. Vid lågtryck är det lätt hänt att röken rör sig närmare marken och upplevs som störande och vid viss vindriktning kan röken bli störande.

Missuppfattningar när det gäller luktstörningar

Det finns fyra vanliga missuppfattningar när det gäller luktstörningar från grannar. Den första är att man bara kan klaga på störningar från närmsta grannen. I själva verket spelar det ingen roll om grannen bor tre hus bort.

Den andra missuppfattningen rör vem man ska klaga på. Om din granne hyr ut sitt hus och hyresgästen skapar luktstörningar så är det lätt att vända sig till fastighetsägaren och klaga på hyresgästen. Men i själva verket är det hyresgästen personligen som kan ställas till svars.

Den tredje missuppfattningen handlar om underlåtenhet. Att grannen aktivt gör något såsom att elda hänsynslöst så att det ryker mycket och luktar illa uppfattas naturligt som en icke tillåten störningen. Men faktum är att även underlåtenhet att göra något kan vara en otillåten störning. Detta kan vara fallet när grannen underlåter att vidta åtgärder trots att detta innebär en förutsebar risk för skada för grannarna.

Den fjärde och sista missuppfattningen handlar om vilka lukter man kan klaga på. När vi tänker på lukter som är störande är det ofta lukter vi rynkar på näsan åt såsom lukt av sopor eller rök från sur ved. Dock kan även lukter som vi vanligtvis uppfattar som positiva räknas som störande. Det kan vara exempelvis lukt av parfym, nyskurat golv eller nybakat. Intensiteten och varaktigheten av lukten kan alltså medföra att även en, annars positivt uppfattad lukt, kan vara störande.

Lukt från verksamheter

När man ansöker om tillstånd till en verksamhet så kan lukt från verksamheten bli föremål för granskning. I vissa fall kan risk för luktstörningar göra att den valda lokaliseringen inte godtas. I andra fall kan tillståndet till verksamheten förenas med villkor som gör att luktstörningar begränsas. Det kan handla om begränsning av tiden då verksamheten får vara i drift eller villkor om luftfilter eller annat.

Villkoren har då ytterligare en funktion genom att fungera som en slags kontrollmöjlighet. Om någon granne klagar på lukt från verksamheten så kan en myndighet genom olika mätningar eller genom inspektion avgöra om tillståndsvillkoren innehålls eller inte. Om de inte följs så kan myndigheten agera mot verksamhetsutövaren eftersom denna brutit mot villkoren. I vissa fall då exempelvis en lokal hyrs ut till en verksamhet så kan fastighetsägaren bli skyldig att vidta åtgärder.

De flesta lukter går inte att mäta utan då får det göras en subjektiv bedömning av om lukten måste tålas eller inte. Då vägs intensiteten och omfattningen av lukten in.

Om du störs av lukt från en verksamhet ska du kontakta verksamhetsutövaren i första hand och se om problemet kan lösas direkt genom kommunikation med denne. Annars kontaktar du tillsynsmyndigheten för verksamheten. Det kan vara kommunen eller länsstyrelsen.

Rättsfall om lukt från verksamheter
Lukt från ett bageri togs upp i ett fall som gällde antagande av detaljplan. Verksamheten hade inte tidigare fått mer än några enstaka klagomål på lukt. Mark- och miljööverdomstolen menade att bagerilukt sällan gav upphov till klagomål, att sådan lukt sällan ger allergiska reaktioner eller påverkar de som är luktöverkänsliga. Dessutom kunde lukten begränsas om det skulle visa sig att det inkom klagomål i framtiden. Domstolen fann därför inga hinder mot antagande av detaljplanen.

I ett annat fall var frågan om lokalisering av ett hönsstall. Lokaliseringen innebar närhet till kringboende som oroade sig för luktstörningar. Mark- och miljööverdomstolen resonerade att lokaliseringen var i en typisk jordbruksbygd där luktstörningar från djurhållning i viss mån får tålas. Dessutom användes en teknik som minskade luktolägenheterna. Lokaliseringen godkändes då den ansågs komma att ligga på en acceptabel nivå.

I ett tredje fall erhöll en fastighetsägare skadestånd på grund av lukt av svavelväte från en allmän VA-anläggning. Huvudmannen ansågs ha strikt ansvar för att se till att anläggningen sköttes på ett sådant sätt att den inte ger upphov till skada. Fastighetsägaren ansvarade för att bevisa storleken på skadan. I detta fall jämkades skadeståndet då fastighetsägaren endast delvis lyckats styrka omfattningen av skadan.

Det fjärde fallet handlar om lokalisering av en biogasanläggning. Mark- och miljööverdomstolen framhöll att risk för luktstörningar gör att man måste beakta avståndet till bostäder, den förhärskande vindriktningen, bebyggelsetypen och karaktären av området som ligger mellan verksamheten och bostäderna. I det aktuella fallet var avståndet till närmsta bostad 270 meter och området var tättbefolkat. Domstolen fann att lokaliseringen var tveksam på grund av detta avstånd samt till den omständighet att en luktstörning skulle drabba många. Utöver detta hade bolagets andra anläggning i en annan stad inte skötts på rätt sätt. Domstolen fann sammantaget att tillstånd till verksamheten inte skulle medges.

Vad ska man göra om man störs av lukt från grannen?

Här är en praktisk steg-för-steg-guide om du störs av lukt från en granne:

Dokumentera. För dagbok eller logg över när luktproblemen uppstår. Ta bilder på sopor eller andra källor. Prata med grannen. Ta upp frågan vänligt men tydligt. Ibland är grannen inte ens medveten om problemet. Skriv ett skriftligt klagomål. I vår kurs får du mallar för detta. Kontakta kommunens miljöförvaltning, din hyresvärd eller din bostadsrättsförening. De kan göra en inspektion och ställa krav på åtgärder. I det fall det gäller en verksamhet som är störande så är det i vissa fall länsstyrelsen som ska kontaktas. Vid behov – vidta juridiska åtgärder. Det kan handla om att väcka talan i domstol.

Om du inte lyckas komma överens med grannen och blandar in kommunen så kan kommunen, om den anser att det finns skäl till det, utfärda ett föreläggande mot grannen. Föreläggandet kan antingen utformas som ett krav på att utföra en åtgärd eller ett krav om att sluta med en åtgärd. Föreläggandet kan förenas med vite som ett extra påtryckningsmedel. Om grannen inte följer föreläggandet så kommer denne då att behöva betala vitet till kommunen. Vitet brukar i de flesta fall utgöras av en kännbar summa pengar.

Ibland är det tur att grannar anmäler varandra när det börjar komma oönskade odörer i trapphuset. Det kan röra sig om något långt värre än lukt från en gammal soppåse eller resterna av en surströmmingsskiva. Se klippet från Breaking Bad nedan.

Har du problem med störande grannar? Kontakta Rättsakuten för rådgivning!