De flesta känner till att det finns regler om strandskydd, inte minst eftersom det ofta är ett hett ämne i politiska diskussioner. Men vad är egentligen strandskydd? Varför har vi det? Vilken lag reglerar strandskydd och vad gäller i ett område som är strandskyddat? I denna text reder vi ut begreppet strandskydd.
|
Innehåll: |
Är strandskyddet en lag?
Ja, strandskyddet regleras genom lag. Strandskyddet har funnits sedan 1950-talet men reglerna har sett olika ut under olika perioder. Sedan år 1999 regleras strandskydd i miljöbalkens sjunde kapitel. Kapitlet handlar om olika typer av skydd av områden där strandskyddet är en typ av skydd. I kapitlet finns även regler om nationalparker, naturreservat med mera. Paragraf 13 till paragraf 18 h handlar om strandskydd. Där anges bland annat vilka områden som omfattas av strandskydd, vilka regler som gäller inom strandskyddat område och när dispens från bestämmelserna kan ges.

Vad är strandskydd?
Strandskyddet är ett förbud mot att inom strandskyddat område utföra åtgärder som avhåller allmänheten från strandområdet eller som förändrar livsvillkoren för djur eller växter. Vilka områden är då strandskyddade? Jo, områden nära hav, sjö eller vattendrag i hela Sverige. Såväl mark, vatten och undervattenmiljöer är skyddade. Oftast gäller strandskyddet 100 meter från strandlinjen upp på land och ut i vattnet. Läs mer om vad som utgör strandskyddsområde här.

Utökat strandskydd
I vissa områden har länsstyrelsen genom bemyndigande i 7 kap 14 § miljöbalken beslutat om utökat strandskydd och då kan skyddet istället gälla upp till 300 meter från strandlinjen.
7 kap 14 § miljöbalken
“Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften.”
Upphävt strandskydd
I enstaka fall kan strandskyddet i ett område vara helt upphävt genom exempelvis en detaljplan eller genom en beviljad ansökan från en enskild.
Länsstyrelsen får enligt 7 kap 18 § miljöbalken upphäva strandskyddet efter ansökan från enskild om det är uppenbart att området saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften eller om ansökan gäller en liten sjö eller ett litet vattendrag och områdets betydelse för att tillgodose strandskyddets syften är liten. Länsstyrelsen får också upphäva strandskyddet om området behövs för byggande av väg, järnväg eller för en försvarsanläggning.

Vad gäller vid strandskydd?
Om du har en egen tomt med strandskydd är det viktigt att känna till det förbud som strandskyddet innebär och vilka undantag som finns för förbudet.
|
Inom strandskyddsområde är det förbjudet att:
|
Detta innebär att alla tänkbara typer av anläggningar, anordningar eller åtgärder som kan skada djur eller växter eller som avhåller allmänheten från att vistas inom ett område där de annars hade kunnat färdas fritt är förbjudna att vidta. Det är därmed inte endast byggnader och större anläggningar som är förbjudna utan även en flaggstång eller en plantering kan omfattas av förbudet.

Utföra en förbjuden åtgärd
Man kan söka dispens för att ändå få utföra en förbjuden åtgärd men det är svårt att få dispens då bedömningen är restriktiv och då det krävs särskilda skäl för att dispensen ska medges. Läs mer om att ansöka om dispens här.
|
Dispens får bara medges om det finns något av följande särskilda skäl:
|

Sedan år 2009 finns det möjlighet för kommuner att i översiktsplanen utpeka områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden, där det finns utökade möjligheter att få dispens. I områden som bedöms vara LIS-områden kan man ange även andra särskilda skäl till dispens.
|
Dessa ytterligare skäl är:
|
Undantag från förbuden i strandskyddsområden
Det finns två undantag från förbuden som annars gäller i strandskyddade områden. Ett av undantagen gäller generellt medan det andra bara gäller inom vissa områden.
Enligt 7 kap 16 § miljöbalken finns ett generellt undantag från förbudet att vidta åtgärder inom ett strandskyddsområde. Undantaget gäller vissa åtgärder som vidtas inom ramen för en areell näring såsom skogsbruk, jordbruk, yrkesfiske eller rennäring och som behövs för verksamheten.

Enligt 7 kap 17 § miljöbalken kan länsstyrelsen, för vissa områden, besluta att kompletteringsåtgärder till en huvudbyggnad ska vara undantagna förbudet. Detta undantag är inte ett generellt undantag utan det gäller bara i de områden där länsstyrelsen beslutat att undantaget ska gälla.
7 kap 17 § miljöbalken
“Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att förbuden i 15 § inte ska gälla kompletteringsåtgärder till en huvudbyggnad som vidtas
1. inom 15 meter från huvudbyggnaden men inte närmare strandlinjen än 25 meter, och
2. inom en tomtplats som har angetts i ett beslut om dispens.”
Övriga bestämmelser
Utöver de centrala delarna i 7 kap miljöbalken gällande strandskydd finns även andra bestämmelser.
|
Dessa övriga bestämmelser avser följande: 18 f § Dispensbeslut ska förenas med tomtplatsbestämning samt fri passage till strandområdet. |
7 kap 18 h § miljöbalken
“En dispens från strandskyddet upphör att gälla om den åtgärd som dispensen avser inte har påbörjats inom två år eller inte har avslutats inom fem år från den dag då dispensbeslutet vann laga kraft.”
Varför har vi strandskydd?
I miljöbalken anges att strandskyddet syftar till att säkerställa allmänhetens tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för djur och växter.
7 kap 3 § miljöbalken
“Strandskyddet syftar till att långsiktigt
1. trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och
2. bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.”
Skyddet av strandområden aktualiserades redan på 1940-talet. Länsstyrelsen fick genom en bestämmelse i den då gällande byggnadslagen möjlighet att förbjuda byggnation i områden som var natursköna eller hade skyddsvärda naturförhållanden.
I takt med att trycket på fritidshus ökade och fler och fler fritidshus byggdes i strandnära lägen infördes 1952 en strandlag vilket gav länsstyrelsen möjlighet att bestämma att vissa områden skulle utgöra strandskyddsområden. För att få uppföra en byggnad i dessa områden krävdes särskilt tillstånd. Vid denna tid syftade strandskyddsbestämmelserna endast till att trygga allmänhetens tillgång till strandområdet för exempelvis bad och friluftsliv.

År 1965 ersattes strandlagen av naturvårdslagen och bestämmelserna om strandskydd fördes över dit. År 1975 skärptes strandskyddet genom att det infördes ett generellt förbud mot bebyggelse vid strandområden. Tillståndsplikten byttes samtidigt ut mot möjligheten att söka dispens för att få vidta åtgärder inom strandskyddsområde. Genom en ändring i naturvårdslagen år 1994 utvidgades syftet med strandskyddsbestämmelserna till att även omfatta ett skydd för växter och djur.

År 1999 infördes miljöbalken och bestämmelserna om strandskydd fördes över till balkens sjunde kapitel om skydd av områden. År 2009 tillkom bestämmelserna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen vilka innebar lättnader i att få dispens i landsbygdsområden med god tillgång på orörda strandområden. Det blev genom detta möjligt att medge dispens för åtgärder som bidrar till landsbygdsutveckling, bosättning eller arbetstillfällen. Ytterligare lättnader infördes år 2014 genom att länsstyrelsen fick möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag.

Idag syftar strandskyddet både till att tillse att allmänheten fritt kan nyttja strandområden och vatten för friluftsliv såsom fiske, bad, skridskoåkning och strandpromenader men också till att skydda livsvillkoren för djur- och växtarter på land och i vatten. Strandskyddet har förändrats mycket genom tiderna och frågan om strandskydd är fortfarande ett hett ämne i politiska diskussioner. Vi kan sannolikt därmed räkna med att strandskyddet även i fortsättningen kommer att omarbetas.
