Om du har en hemförsäkring så har du ett rättsskydd och då kan du i många fall få en del av dina rättegångskostnader i en vårdnadstvist ersatta. Ibland gör dock ettårsregeln att du inte får någon ersättning. Läs nedan om vad som gäller.

Rättsskydd, skilsmässa

En rättsskyddsförsäkring i hemförsäkringen

Alla stora försäkringsbolag har ett rättsskydd som en del i hemförsäkringen. Det gäller oavsett om du har en villaförsäkring, bostadsrättsförsäkring eller hyresrättsförsäkring. Detta är en del av det personliga skyddet, som är kopplat till din person och ditt vardagsliv snarare än till själva hemmet – precis som till exempel reseförsäkring och överfallsförsäkring.

Rättsskyddsförsäkringen ger dig rätt till ersättning för rättegångskostnader. Om du har en hemförsäkring kan du alltså få en del av dina kostnader för ombud och annat ersatta av försäkringsbolaget. I de flesta fall räcker det dock inte att du har en hemförsäkring. Du måste också ha haft en hemförsäkring i två år innan du får användning av den.

De närmare reglerna om hur du får ersättning av rättsskyddsförsäkringen beror på villkoren i ditt försäkringsavtal och skiljer sig alltså mellan olika försäkringsbolag.

Ett exempel på det är att det i de flesta fall räcker att du bor i det hem som är försäkrat genom hemförsäkringen – du ska vara folkbokförd på adressen. Vissa försäkringsbolag ställer dock som krav att du äger villan eller bostadsrätten som är försäkrad. Kontrollera villkoren för just din försäkring.

Rättsskyddet täcker tvister

Huvudregeln i rättsskyddsförsäkringar brukar vara att de täcker rättegångskostnader i tvister i allmänna domstolar. De allmänna domstolarna är tingsrätten, hovrätten och Högsta domstolen.

Detta betyder att de inte täcker:

  • Brottmål i de allmänna domstolarna
  • Ärenden i de allmänna domstolarna
  • Tvister i specialdomstolarna, till exempel arbetsdomstolen
  • Stridighet i olika nämnder, till exempel hyresnämnden
  • Tvister inför en myndighet, till exempel Skatteverket
  • Tvister i de allmänna förvaltningsdomstolarna, det vill säga förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen

Rättsskyddsförsäkringarna brukar dock täcka vissa tvister i fastighetsrättsliga specialdomstolarna, det vill säga mark- och miljödomstolarna.

Vårdnadstvister är dock tvister i allmänna domstolar, så de omfattas av rättsskyddet enligt huvudregeln.

Ettårsregeln

Ettårsregeln är en undantagsregel som finns i de flesta stora försäkringsbolags försäkringsvillkor. Grundtanken med ettårsregeln är att om ett par separerar och sedan hamnar i en vårdnadstvist, så måste det gå ett år innan vårdnadstvisten omfattas av rättsskyddsförsäkringen.

Syftet med ettårsregeln är naturligtvis att det är otroligt många vårdnadstvister som inleds i samband med att par separerar. Det skulle bli dyrt för alla försäkringstagare om försäkringsbolagen skulle ta på sig att betala ut ersättning i alla dessa vårdnadstvister. Försäkringsbolagen tror – vilket säkert är sant – att de flesta kunder hellre betalar en lägre försäkringspremie än har skydd för vårdnadstvister i samband med separation.

Det kanske finns försäkringsbolag som inte har ettårsregeln, men det är också så att ettårsregeln skiljer sig mycket mellan olika försäkringsbolag. Detta kan man ta i beaktande när man väljer försäkringsbolag.

Jämförelse av olika försäkringsbolag

Jag har jämfört fyra stora försäkringsbolag. Denna jämförelse gäller 2021 och det är möjligt att villkoren ändras i framtiden.

Det som skiljer försäkringsbolagen åt är när ettårsperioden börjar löpa – det vill säga när sker separationen enligt bolagen – och när vårdnadstvisten börjar enligt bolagen.

Vissa försäkringsbolag anger att ettårsperioden börjar löpa när relationen upphört. Detta gäller till exempel Länsförsäkringar och If. Ett samboskap kan upphöra på olika sätt. Tre situationer är aktuella här:

  1. Samborna flyttar isär
  2. En sambo ingår äktenskap
  3. En sambo gör vissa ansökningar till tingsrätten

Äktenskap upphör när dom på äktenskapsskillnad vinner laga kraft. Man måste alltså ansöka om skilsmässa hos tingsrätten. Det finns ganska omfattande regler om hur lång tid det tar. I vissa fall – till exempel när paret har barn – så måste domen föregås av en betänketid.

Äktenskap eller inte?

Reglerna är alltså mycket olika beroende på om paret som separerar är gifta eller inte. Om man är sambo kan ettårsperioden börja löpa långt innan man flyttar isär, till exempel genom att en av samborna skickar in ett papper till tingsrätten. Gemensamt är dock att det går snabbt. Om man är gifta så tar det oftast minst ett halvår på grund av betänketiden.

Trygg-Hansa har i stort sett samma regel. Enligt Trygg-Hansas villkor kan ettårsperioden dock också börja löpa då överenskommelse träffades inför en dom om äktenskapsskillnad eller inför ett samboskap upphört. Som jag tolkar detta, så är det alltså möjligt att ansöka om äktenskapsskillnad, träffas i tingsrätten och komma överens om vårdnaden och boendet och då börjar tidsperioden att löpa. Om man sedan ett år senare, kanske bara ett par månader efter att domen om äktenskapsskillnad vunnit laga kraft, hamnar i en vårdnadstvist så gäller rättsskyddet.

Vissa försäkringsbolag anger att ettårsperioden börjar löpa när ansökan om äktenskapsskillnad skickas in eller då samboskapet upphört. Detta gäller till exempel Folksam.

Flytta isär?

Denna regel är mer rättvis mellan gifta och sambor. I båda fallen räcker det att man skickar in ett papper till tingsrätten. Man behöver inte flytta isär, man behöver inte komma överens och man behöver inte vänta. Från en dag till en annan kan man få ettårsperioden att börja löpa.

Den andra frågan är alltså när vårdnadstvisten anses börja. Vissa försäkringsbolag anger bara att tvisten börjar. Detta gäller till exempel Länsförsäkringar, Folksam och Trygg-Hansa. Jag brukar säga att en vårdnadstvist börjar när parterna är oense om vårdnad, boende eller umgänge. Försäkringsbolagen tycker ungefär samma sak. Det som är viktigt är dock att man måste kunna bevisa det. Om det finns ett argt SMS där den ena föräldern säger ”Nu flyttar jag. Du får inte se barnen igen!” och den andra svarar ”Du kan inte bara ta barnen. Det är mina barn också!” så skulle jag säga att det är tillräckligt bevis på att tvisten börjat.

Det är dock lite oklart när tvisten egentligen börjar och detta kan också ändras genom att någon av parterna inkommer med ny bevisning som visar att den börjat tidigare eller ny bevisning som visar att man kommit överens efter det där arga SMS:et.

Därför anger vissa försäkringsbolag att tvisten börjar när talan väcks i domstol. Detta gäller till exempel If. Ofta börjar en vårdnadstvist med samtal hos familjerätten och andra försök att komma överens. Parten som väcker talan brukar också tänka igenom saken noga. Talan väcks därför långt efter att tvisten börjar.

Ett lämpligt ombud

Rättsskyddsförsäkringar gäller bara om du anlitar ett lämpligt ombud. Om du försöker föra din talan själv i domstolen, så får du ingen ersättning. Detta är oftast inte så viktigt i vårdnadstvister, men om man tvingas betala motpartens rättegångskostnader, så kan det få stor betydelse, eftersom det kan handla om flera hundra tusen.

Ett lämpligt ombud är enligt försäkringsbolagens villkor en advokat, en person som är anställd av en advokat eller en annan jurist som anses lämplig. Om man inte är advokat eller anställd av en advokat, så får man redovisa sina kvalifikationer och i vissa fall begära en prövning av ombuds lämplighet genom Svensk Försäkrings Nämnder. Det är en branschorganisation och försäkringsbolagen följer deras rekommendationer.

Vilka kostnader ersätts?

Rättsskyddsförsäkringen täcker rättegångskostnader. De viktigaste rättegångskostnaderna som täcks är kostnader för ombud, kostnader för bevisning, kostnader för avgifter i domstol och kostnader för motpartens rättegångskostnader.

Det som inte täcks är dina egna kostnader, till exempel eget arbete eller förlorad arbetsinkomst. Inte heller merkostnader som uppstår för att du byter ombud eller anlitar ett ombud från en annan ort brukar täckas. Du får också stå för självrisken som brukar vara 20 procent.

Ombudskostnader är ofta begränsade till den så kallade timkostnadsnormen. Det är ett belopp som fastställs av Domstolsverket varje år. För år 2021 är timkostnadsnormen 1 781,25 kronor inklusive mervärdesskatt. Om ditt ombud har en högre timtaxa än så, så måste du alltså betala mellanskillnaden ur egen ficka.

I vissa fall är ombudskostnaderna också begränsade ytterligare. If ersätter som mest 100 timmars arbete. Detta innebär att den totala arbetskostnaden för ombudet bli som mest 178 125 kronor inklusive mervärdesskatt. Efter avdrag för självrisk blir det 142 500 kronor.

Undantag

Ett viktigt undantag som alla försäkringsbolag har är att de inte ersätter kostnader som de anser oskäliga eller icke nödvändiga. I den frågan gör försäkringsbolagen en egen bedömning utifrån den information som de får från ombudet och försäkringstagaren om tvisten och om ombudets arbete.

Om försäkringsbolagen tycker att vissa kostnader är oskäliga eller icke nödvändiga så får försäkringstagaren betala dessa till ombudet istället, om det inte är så att ombudet och försäkringstagaren kommit överens om något annat.

Maxgräns

Ett annat viktigt undantag är att alla försäkringsbolag har en maxgräns för varje tvist. Det är lite olika maxgräns mellan olika bolag. Länsförsäkringar har 240 000 kronor, If och Trygg-Hansa har 250 000 kronor och Folksam har 300 000 kronor. Beloppet för If är dock lite missvisande eftersom maxbeloppet för ombudskostnader är 142 500 kronor och eftersom övriga kostnader sällan kommer upp i 100 000 kronor.

Det finns också ett annat undantag som jag tycker är olyckligt. Vissa försäkringsbolag täcker inte kostnader som uppstår innan tvisten uppkommit. Detta gäller till exempel Trygg-Hansa. Om det inte finns något bra bevis på att tvisten har uppkommit innan man kontaktar ett ombud, så innebär det att kostnader för att ombudet ska läsa in sig på ärendet, komma med inledande råd och kontakta motparten inte ersätts.

Bästa sätt att agera vid en tvist

Dessutom finns det, och det är enligt mig det största problemet, en risk för att ombudet eller klienten vill få fram ett bevis på att det finns en tvist så snabbt som möjligt. Om man vill få fram en snabb, smidig och långsiktigt hållbar lösning på tvisten så är det bästa sällan att i ett tidigt skede ställa krav på motparten eller på annat sätt efterfråga besked. Det finns en risk att motparten gör ett ställningstagande och sedan bara står fast vid det. Det bästa i många fall är att i ett tidigt skede, på ett öppet sätt, diskutera lösningar med motparten – inte att bekräfta meningsskiljaktigheter.

Slutsatsen är alltså att du i allmänhet kan få rättsskydd i en vårdnadstvist om du har haft en hemförsäkring i två år, om du anlitar ett lämpligt ombud och om det har gått ett år från det att relationen upphörde till det att tvisten inleddes. Bara skäliga och nödvändiga kostnader ersätts. Ombudskostnaderna ersätt med som mest timkostnadsnormen. Det finns en maxgräns för ersättning som ligger på 240 000–300 000 kronor.

Läs mer

Peter Dittmer

Familjejurist Peter Dittmer

peter.dittmer@rattsakuten.se
0760-35 75 95

Kontakta Rättsakutens jurister!