Grundläggande krav för rättshjälp

Rättshjälp är ett ekonomiskt stöd från staten som betalas till den som behöver ett juridiskt ombud och som både saknar rättsskyddsförsäkring och har begränsad ekonomi.

Prövningen av om du har begränsad ekonomi eller inte går till genom att man räknar ut vad som kallas ditt ekonomiska underlag. Huvudregeln är att ditt ekonomiska underlag är din beräknade årsinkomst med avdrag för 15 000 kronor per barn. Det största tillåtna avdraget för barn är dock totalt 75 000 kronor. Det ekonomiska underlaget justeras också om du har en stor förmögenhet eller en stor skuldsättning. Hälften av din förmögenhet över 50 000 kronor läggs till ditt ekonomiska underlag. Värdet på din permanentbostad räknas dock inte till din förmögenhet.

Om du kommer upp i ett ekonomiskt underlag över 260 000 kronor har du inte rätt till rättshjälp. Om du har ett lägre ekonomiskt underlag får du rättshjälp. Det ekonomiska underlaget påverkar dock rättshjälpsavgiften, det vill säga den del av ombudskostnaden som du ska betala ur egen ficka direkt till ditt ombud. Om ditt ekonomiska underlag är lägre än 50 000 kronor betalar du 2 procent av ombudskostnaden och om det är högre än 200 000 kronor betalar du 40 procent av ombudskostnaden. Däremellan finns fler steg som framgår av 23 § i rättshjälpslagen.

Ytterligare ett grundläggande krav är att du saknar rättsskyddsförsäkring eller liknande försäkring. Rättsskyddsförsäkringen finns som en del i din hemförsäkring, villaförsäkring eller liknande. Det gills inte om du saknar rättsskyddsförsäkring, men har sådana ekonomiska medel att du borde ha en rättsskyddsförsäkring.

Vårdnadstvist som en rättslig angelägenhet

Rättshjälp ges i en så kallad rättslig angelägenhet. En vårdnadstvist, det vill säga en tvist om vårdnad, boende eller umgänge, är normalt en rättslig angelägenhet. Ofta görs en ansökan om rättshjälp i samband med att man första gången har kontakt med tingsrätten. Det kan vara samtidigt som man ger in en ansökan om stämning eller ett svaromål.

En vårdnadstvist uppstår dock tidigare och det gäller också den rättsliga angelägenheten. Man kan ansöka om rättshjälp hos Rättshjälpsmyndigheten i ett tidigare skede av tvisten, innan den har hamnat i tingsrätten, men det finns en risk för att ansökan avslås om myndigheten anser att du inte har behov av ett ombud när familjerätten på kommunen samtalar med föräldrarna och försöker att få dem att enas.

En viktig fråga är om en vårdnadstvist ska ses som en eller flera rättsliga angelägenheter. Normalt anses ett mål i domstol som en angelägenhet. Denna angelägenhet avslutas genom en lagakraftvunnen dom eller en förlikning. Om du efter en lagakraftvunnen dom skickar in en ny stämningsansökan så blir det en ny rättslig angelägenhet. Det finns dock en risk att du nekas rättshjälp för att det inte anses rimligt.

Om du efter en lagakraftvunnen dom ansöker om verkställighet av domen, så är det en ny rättslig angelägenhet. Om du däremot efter ett beslut om verkställighet på nytt ansöker om verkställighet av samma dom, så ses det som samma rättsliga angelägenhet som den första ansökan om verkställighet. Detta gäller även om den andra föräldern vid ett nytt tillfälle agerat i strid med domen.

Behov och rimlighet

Två krav för att du ska beviljas rättshjälp är att du har behov av ett juridiskt ombud och att det är rimligt att du beviljas rättshjälp. Behovet ska gälla mer än två timmars rådgivning.

Mest intressant för vårdnadstvister är frågan om rimlighet. Detta är en prövning i varje fall och saker som påverkar prövningen är till exempel utsikterna att nå framgång med tvisten, om saken prövats tidigare och ditt eget agerande.

Frågan om möjligheterna att nå framgång och frågan om saken prövats tidigare kan hänga ihop. Högsta domstolen har funnit att om det gått sex månader sedan en tidigare lagakraftvunnen dom och om det tillkommit nya omständigheter, så är det rimligt att bevilja rättshjälp på nytt. Om det har gått längre tid minskar kraven på de nya omständigheterna.

Ditt eget agerande kan påverka frågan om rimlighet, men det gäller i undantagssituationer. Det är till exempel inte tillräckligt att du, på grund av rädsla för att barnen ska fara illa, vid några tillfällen vägrat barnen umgänge med den andra föräldern och att detta är skälet till att frågan hamnat i tingsrätten. Om du i strid med en lagakraftvunnen dom skulle ta med barnen utomlands och bosätta dig där, kan det dock vara orimligt att du får rättshjälp i en efterföljande vårdnadstvist.

Hundra timmars ersättning

Rättshjälpen ersätter kostnader för bevisning, avgifter och för ditt ombuds arvode. Ersättning för ombudsarvode ges dock som huvudregel bara för hundra (100) timmars arbete.

Om ditt ombud märker att det närmar sig hundra timmar så ska han eller hon kontakta den myndighet som handlägger ärendet, vanligen tingsrätten, hovrätten eller Rättshjälpsmyndigheten, och anmäla detta. Dessa hundra timmar gäller den sammanlagda rättshjälpen för en rättslig angelägenhet, så om du har bytt rättshjälpsbiträde så måste ditt nya biträde ha koll på hur många timmar ditt tidigare biträde arbetade.

I undantagsfall kan myndigheten då besluta om att du ska få rätt till fler timmar. Det är i undantagsfall, men kraven är inte alltför högt ställda. Man brukar kalla det för en mjuk takregel.

Två fall

Det är i huvudsak i två olika fall som du kan få rätt till fler timmar. Första fallet är om tvisten är mycket nära ett avgörande. Det kan till exempel handla om att ombudet kommer att komma upp i hundra timmar under huvudförhandlingen i tingsrätten. Du brukar det inte vara något problem att få rätt till det antal timmar som behövs för att slutföra huvudförhandlingen.

Andra fallet är om det är befogat på grund av tvistens egenskaper. Det kan till exempel vara fråga om en särskilt komplicerad tvist med många omständigheter, både från början och tillkommande omständigheter under rättegången i tingsrätten. Det kan också vara frågan om en särskilt utdragen tvist, men då är det viktigt att det inte beror på dig, till exempel genom att du i sent skede ställt in muntlig förberedelse eller huvudförhandling. Slutligen kan det också vara fråga om en särskilt intressant tvist. Om tvisten innehåller en fråga som är av betydelse för rättstillämpning i andra fall, så kan det vara skäl att tillåta att tvisten fortsätter.

När kan du få rättshjälp?

Att man ska överklaga tingsrättens dom till hovrätten är dock inte ett giltigt skäl till att få ytterligare timmar på rättshjälpen. Grundinställningen är att ett ombud ska planera sitt arbete så att timmarna räcker till prövningen i tingsrätten och prövningen i hovrätten. Till en prövning i Högsta domstolen kan man dock få fler timmar. Ofta är det i så fall fråga om en särskilt intressant tvist.

Slutsatsen är alltså att du i allmänhet kan få rättshjälp i en vårdnadstvist om du uppfyller de generella kraven på begränsad ekonomi och avsaknad av rättsskydd. Det är viktigt att tänka på att du inte får rättshjälp om du startar en tvist direkt efter en tidigare dom eller om du själv orsakar tvisten genom att på ett mycket allvarligt sätt agera i strid med tidigare dom. Det är också viktigt att tänka på att du som huvudregel endast får 100 timmar och att ditt ombud måste planera arbetet så att det räcker.

Läs mer

• Läs vår guide om hur du når framgång i en vårdnadstvist

• Gå med i Facebookgruppen “Juridik för separerade föräldrar” – den främsta Facebookgruppen med juridisk information för separerade föräldrar

• Läs inlägget och se videon om hur en vårdnadstvist går till

• Läs inlägget och se videon om vad en vårdnadstvist kostar

• När dömer domstolen till ensam vårdnad i vårdnadstvist

• Vilken betydelse har risk för övergrepp i vårdnadstvister

• Betydelsen av barns egen vilja i vårdnadstvister 

• Vad har föräldrars lämplighet i vårdnadstvister

• Vad krävs för växelvis boende?

• Nya regler för vårdnadstvister 

• Vilken betydelse har föräldrarnas förmåga att ta gemensamt ansvar i vårdnadstvister?

• Vilken betydelse har föräldrarnas förmåga att ta gemensamt ansvar i vårdnadstvister?

• Vad har en vårdnadsutredning för betydelse i vårdnadstvister?

• Hur påverkar corona umgänget med barnen?