En styrelseledamot i ett aktiebolag kan bli skyldig att solidariskt med bolaget betala bolagets skulder. Men när ska en styrelseledamot betala skulder som består i att bolaget i en dom ålagts att betala motpartens rättegångskostnader. Högsta domstolen har i prejudikatet ”Medansvar för rättegångskostnader” slagit fast att motpartens kostnader uppkommer successivt och en styrelseledamot är skyldig att betala kostnader som uppkommit efter den tidpunkt då ledamoten, enligt aktiebolagslagen, borde ha vidtagit åtgärder mot bolagets kapitalbrist.

Styrelseledamöters medansvar

Om ett aktiebolag visar tecken på kapitalbrist och om en styrelseledamot då underlåter att vidta de åtgärder som aktiebolagslagen kräver, så kan styrelseledamoten bli solidariskt ansvarig med bolaget för de förpliktelser för bolaget som uppkommer under den tid som styrelseledamoten underlåter att vidta åtgärder. Den tid som styrelseledamoten underlåter att vidta åtgärder kallas för medansvarsperioden.

Tidpunkten för fordran

En avgörande fråga i mål om styrelseledamöters medansvar är när olika förpliktelser uppkommer. Högsta domstolen har slagit fast att det inte finns någon för alla fall gällande princip om när en fordran uppkommer.

När det gäller medansvar ska det göras en bedömning utifrån syftet med medansvarsreglerna. En omständighet av betydelse är enligt Högsta domstolen i vilken utsträckning borgenärens risk förändrats under medansvarsperioden. En annan omständighet är vilka rättsliga och faktiska möjligheter att påverka avtalsförhållandet som har funnits under medansvarsperioden.

Fallet ”Medansvar för rättegångskostnader”

Ett viktigt prejudikat på området är Högsta domstolens dom den 16 juni 2020 i mål nr T 396-19, målet som kallas ”Medansvar för rättegångskostnader”.

Målet handlade om en man som var styrelseledamot i ett bolag mellan 2009 och september 2014. Under 2012 hade bolaget hamnat i tvist och i mars 2014 meddelade tingsrätten dom. Bolaget förelades bland annat att betala motpartens rättegångskostnader om 200 000 kronor. Under 2015 väckte motparten talan mot styrelseledamoten och yrkade att han skulle betala de rättegångskostnader som bolaget ålagts att betala.

Frågan i målet var hur stor del av rättegångskostnaderna som styrelseledamoten skulle betala. Han hade underlåtit att vidta åtgärder från den 8 januari 2014 fram till bolagets konkurs.

Högsta domstolen finner att det framförts olika förslag på när en fordran på rättegångskostnader ska anses uppkomma. Ett alternativ är tidpunkten för domstolens avgörande. Ett annat är tidpunkten då den huvudfordran som tvisten avser uppkommit. Ett tredje är tidpunkten för talans väckande.

Inget av dessa förslag är enligt Högsta domstolen bra. Det saknas koppling till borgenärens risk och styrelseledamoten möjligheter att påverka.

Därför finner Högsta domstolen att vid en tillämpning av reglerna om medansvar så ska en fordran på rättegångskostnader anses uppkomma successivt i takt med att motparten ådrar sig kostnader, till exempel genom att motpartens ombud utför arbete.

Därmed finner Högsta domstolen att hovrättens domslut ska stå fast. Styrelseledamoten åläggs att solidariskt med bolaget betala 50 000 kronor av de 200 000 kronor som bolaget ålagts att betala.

Rättsakutens erbjudande om tjänster i bolagsrätt återfinns  här och för aktiebolagslagen klicka här,   för att starta bolag klicka här.