Högsta förvaltningsdomstolen finner att ett kammarrättsråd som några veckor senare skulle börja ett arbete som sektionschef för Skatteverkets rättsavdelning varit jävig i ett mål där Skatteverket varit part. Det har enligt domstolen funnits särskilda omständigheter som är ägnade att rubba förtroendet för hennes oberoende och opartiskhet.

Foto av Justina Rosengren

Jäv och opartiskhet

Jäv är en invändning mot någon på grund av en risk för opartiskhet. Den person som invändningen riktas mot kallas jävig och om invändningen når framgång får det till följd att den jävige inte får delta i ett beslut.

Det finns enkelt uttryckt två frågor om jäv. Den första handlar om vad som orsakar jäv, det vill säga vilka jävsgrunder som finns. Det diskuteras bland annat släktskapsjäv, intressejäv och ställföreträdarjäv.

Den andra frågan handlar om vem som en invändning om jäv kan riktas emot. Det finns personer inom den privata sektorn som en jävsinvändning kan riktas emot. Bland annat finns det regler i aktiebolagslagen och föreningslagen om jäv hos styrelseledamöter. Det finns också viktiga regler om jäv som gäller personer inom den offentliga sektorn. I förvaltningslagen finns regler om jäv för beslutsfattare i myndigheter och i riksdagsordningen och kommunallagen finns regler om jäv för förtroendevalda. Jäv hos domare är också tydligt reglerad.

Domarjäv

Reglerna om jäv hos domare finns framför allt i 4 kap 13 § rättegångsbalken. Bestämmelserna direkt tillämpliga för domare vid de allmänna domstolarna, det vill säga, tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen, men gäller även för domare vid de allmänna förvaltningsdomstolarna, det vill säga förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen.

Domarjäv aktualiserar de två syftena med jävsbestämmelser. Det första syftet är att förhindra felaktiga beslut, det vill säga förhindra att en domare faktiskt är partisk. Det andra syftet är att upprätthålla förtroendet för domstolarna. Detta brukar kallas för subjektiv opartiskhet och objektiv opartiskhet. Vid objektiv opartiskhet räcker det med att det finns en rimlig grund för att befara en partisk hållning hos domaren.

Bestämmelserna om domarjäv innehåller en lista på jävsgrunder. Det finna allmänna jävsgrunder, till exempel att domaren själv eller någon närstående är part i målet. Det finns också jävsgrunder som är speciella för domare, till exempel att domaren prövat målet i en tidigare instans. Den sista punkten innehåller det som kallas delikatessjäv, nämligen en generalklausul. Enligt den är domaren jävig om det föreligger en särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till domarens opartiskhet i målet. I många tveksamma fall handlar det om en prövning av delikatessjäv.

Jäv i skattemål på grund av anställning vid Skatteverket

Den 7 april 2020 avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen mål 3575-3581-19 och där klargjorde domstolen när en domare i kammarrätt kan vara jävig på grund av en framtida anställning vid Skatteverket.

I fallet hade Skatteverket beslutat att inte medge ett bolag avdrag för inhyrd personal. Enligt verket hade bolaget använt sin egen personal och påfördes arbetsgivaravgifter. Förvaltningsrätten och kammarrätten avslog bolagets överklaganden.

Ett kvinnligt kammarrättsråd deltog i det slutliga avgörandet av målet i kammarrätten. Hon hade vid tiden för avgörandet fått anställning som sektionschef vid Skatteverkets rättsavdelning och hon skulle tillträda den tjänsten några veckor senare.

Högsta förvaltningsdomstolen finner att frågan är om det finns en rimlig grund för en objektiv iakttagare att befara en partisk hållning hos domaren. Enligt rättspraxis kan en domare som är tjänstledig från en anställning utanför domstolsväsendet för att tjänstgöra som adjungerad domare, vara jävig i ett mål där den ordinarie arbetsgivaren är part. Samtidigt är en domare enligt Högsta förvaltningsdomstolen inte jävig i varje situation när han eller hon har eller har fått anställning hos en myndighet som uppträder som part i målet.

I det aktuella fallet, där domaren fått anställning som sektionschef vid Skatteverkets rättsavdelning, finns enligt Högsta förvaltningsdomstolen dock sådana omständigheter som är ägnade att rubba förtroendet för hennes oberoende och opartiskhet. Kammarrättens dom undanröjs och målet återförvisas för ny prövning.

Läs mer

Vill du få mer information om processen i skattemål, så kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev nedan. Vill du komma i kontakt med en jurist som kan skatterätt så besök vår sida om skattejurist.

Vill du ha Rättsakutens nyhetsbrev?