När man ska utforma en stämningsansökan är det viktigt att man stämmer rätt person. Det kan verka som en självklarhet, men i många tvister är det faktiskt viktigt att tänka igenom detta noga.

Effekten av en partsinvändning
Om man stämmer fel person eller om man stämmer i egenskap av fel person, så kan det få stora konsekvenser. Motparten kan nämligen i dessa fall göra en partsinvändning. En partsinvändning är inte ett rättegångshinder eller en annan särskild processuell prövning, utan det är en prövning i sak.
Om vi tar ett exempel. Om person A väljer att stämma person B och kräver att få betalt för en bil som person A sålt, så kan person B invända att hen redan har betalat för bilen. Då prövas inte köpeavtalet, men domstolen prövar om betalning har skett. Person B kan också hävda att hen lurats att köpa bilen och påstå att köpeavtalet är ogiltigt. Då prövas köpeavtalet. Detta är vanliga invändningar. Person B kan också påstå att det inte var person B utan person B:s aktiebolag som köpte bilen. Detta är en partsinvändning. Då prövar domstolen köpeavtalet för att se vilka som är parter.
Om motparten når framgång med sin partsinvändning så förlorar du målet. Det är effekten av en partsinvändning. Du kan fortfarande stämma rätt part en gång till, men du förlorar det aktuella målet och därför får du betala motpartens rättegångskostnader, vilket kan vara en hel del.
Lätt eller svårt att ta reda på
Det finns två huvudsakliga typer av tvister, nämligen inomobligatoriska tvister, vilket är tvister där parterna har ett avtal, och utomobligatoriska tvister, vilket är tvister där parterna inte har ett avtal.
I inomobligatoriska tvister är det ofta lätt att veta vem som är rätt motpart. Det är nämligen den som är part i avtalet. Är det ett skriftligt avtal som är utformat på ett bra sätt, så står motpartens personnummer eller organisationsnummer i avtalet. Är det ett muntligt avtal eller ett slarvigt utformat avtal kan det dock ibland vara svårt att veta vem som är motpart.
I utomobligatoriska tvister är det ofta svårt att veta vem som är rätt motpart. I utomobligatoriska tvister är det alltid en lagregel i botten som säger att motparten är ansvarig. För att veta vem som är rätt motpart måste man därför känna till vad lagregeln säger och detta är ofta svårt.
Exempel på ansvariga motparter
Den som är ansvarig är ofta det beroende på en roll som personen har. Här är några exempel.
Arbetsgivare är enligt det så kallade principalansvaret ansvariga för skadegörande handlingar som anställda utför. Om det är någon som agerat i egenskap av anställd är det därför ofta rätt att stämma arbetsgivaren.
Verksamhetsutövare är ofta ansvariga för skador som uppkommer i verksamheten. Det kan till exempel vara miljöskada eller skada på grund av upphovsrättsintrång. Ibland kan det vara svårt att veta vem som egentligen är verksamhetsutövare.
Fastighetsägare kan vara ansvariga för skador som orsakas av något på fastigheten. Det kan till exempel vara träd på fastigheten som orsakar skador eller en servitutsanläggning som ska återställas.
Djurägare kan vara ansvariga för skador som orsakas av djuren. Så är till exempel fallet med hundar.
Rätt person som stämmer
I sammanhanget är det också viktigt att påminna om att det ska vara rätt person som beslutar att stämma. Om du agerar både i egenskap av privatperson och i egenskap av företrädare för ett bolag, eller för flera olika bolag, kan det ibland vara svårt att veta vem som egentligen har ingått ett avtal eller vem som egentligen har råkat ut för en skada.