Att bråka om ett arv är något man helst vill slippa och det bästa sättet att förebygga en arvstvist är därför att skriva ett tydligt testamente. Om det inte finns något testamente att utgå ifrån eller om det av någon anledning uppstår osämja kring dödsboet eller arvsfördelningen finns det en rad rättsliga åtgärder som man kan vidtaga, dels för att undvika en eskalering av situationen, dels för att lösa tvisten och komma vidare och avsluta dödsboet.

När uppstår en arvstvist?

Det finns många skäl till att en arvstvist uppstår. Det kan vara en arvtagare som känner sig orättvist behandlad eller att någon muntligt blivit lovad någonting som inte finns skriftligt nedtecknat. Om det finns ett testamente kan det vara otydligt eller ogiltigt, eller så får den avlidnes barn ärva olika mycket i testamentet, vilket kan skapa oenighet bland arvtagarna. Det kan också handla om att den avlidne var omgift och att en konflikt då uppstår mellan den efterlevande maken/makan och barn eller särkullbarn En annan tämligen vanlig orsak till arvstvist är när det finns fastigheter eller mark inbegripet i dödsboet.

Oftast går det att lösa en arvstvist med juridisk hjälp, men i vissa fall kan osämjan bli så stor att dödsbon förblir oskiftade i flera år. Eller så hamnar långdragna arvstvister i domstol, vilket kan bli en kostsam historia som äter upp stora delar av arvet. Arvstvister tar dessutom ofta tar fram de sämsta sidorna hos människor, och kanske är det därför inte alltid värt besväret att driva sin sak alltför långt.

Testamentsexekutorn — tar över ansvaret från dödsbodelägarna

Om den avlidne har skrivit ett testamente kan det hända att en testamentsexekutor har förordnats i testamentet. Ofta är det samma jurist som hjälpt till med innehåll och utformning av testamentet som har förordnats. Att utse en testamentsexekutor är dock helt frivilligt och därför behöver det inte finnas någon sådan förordad i testamentet för att det ska vara giltigt. En testamentsexekutor kan endast utses i själva testamentet.

Testamentsexekutorn övertar ansvaret för dödsboets förvaltning till dess att testamentet har verkställts. Förutom att skifta dödsboet består uppdraget i att hjälpa till med både bouppteckning och arvskifte. Det är testamentsexekutorns skyldighet att ta hänsyn till den önskan som står i testamentet. Observera att testamentsexekutorn inte behöver få samtycke från dödsbodelägarna för att vidta åtgärder. En testamentsexekutor får också sälja fast egendom utan samtycke från dödsbodelägarna om det står så i testamentet.

Om man är missnöjd med testamentets fördelning t.ex. om den avlidne inte har testamenterat en bröstarvinges laglott, kan man påkalla jämkning av testamentet. Jämkning måste begäras inom sex månader från det att arvingen fått ta del av testamentet. Det görs antingen genom att man meddelar testamentstagaren ifråga eller genom att väcka talan mot denne i en domstol.

Arvstvist kan lösas genom tvångsskifte

Vid arvstvist kan skiftesmannen besluta om tvångsskifte

Boutredningsmannen — förvaltar och företräder dödsboet

Innan ett arvskifte kan ske, bör i de flesta fall en bouppteckning göras, dvs. en förteckning över tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen. Om dödsbodelägarna inte kommer överens om värdet på tillhörigheter som ska tas med i bouppteckningen, t.ex. antikviteter, konst, silver och smycken, kan man be en auktionsförrättare att värdera föremålen.

Om det uppstår större tvister eller om dödsboet är väldigt omfattande eller komplicerat eller om man inte kommer överens om förvaltningen av dödsboet, kan man anlita en boutredningsman. Man kan ansöka hos tingsrätten om att få en boutredningsman tilldelad eller så anlitar man en kunnig jurist för uppdraget. Notera att det räcker med att en dödsbodelägare ansöker till tingsrätten för att en boutredningsman ska utses. Alla dödsbodelägare behöver sålunda inte vara ense om att det behövs en boutredningsman. Som tidigare nämnts kan dödsboet också företrädas av en testamentsexekutor.

Boutredningsmannens uppdrag är att göra en utredning av dödsboet och upprätta en bouppteckning. Boutredningsmannen kan också vara till stor hjälp om dödsbodelägarna inte kan komma överens om förvaltningen av dödsboet. Boutredningsmannen har därmed samma befogenheter som testamentsexekutorn rörande förvaltningen av dödsboet men får, till skillnad mot testamentsexekutorn, inte sälja fastigheter utan dödsbodelägarnas tillstånd.

Boutredningsmannen har ansvar för dödsboets förvaltning medan denne förbereder dödsboet för arvskifte. Det är sedan upp till dödsbodelägarna att skifta arvet. Boutredningsmannen kan senare också bli skiftesman, och därmed också genomföra själva arvskiftet för att sedan avveckla dödsboet (se nedan).

Skiftesmannen — fördelar arvet

Om dödsbodelägarna inte är överens om hur tillgångarna i ett dödsbo ska fördelas, efter att bouppteckningen har gjorts, är det möjligt att ansöka om en skiftesman vid tingsrätten, eller anlita en jurist som tingsrätten ska godkänna. Om det redan finns en förordnad eller anlitad boutredningsman är denne i regel också skiftesman. Liksom vid ansökan om en boutredningsman, räcker det att en av delägarna ansöker.

Skiftesmannens uppgift är att främst försöka ena delägarna och få till stånd en frivillig överenskommelse. Det är inte alltid det lyckas, då tar skiftesmannen beslutet själv genom ett så kallat tvångsskifte. Ett tvångsskifte kan överklagas inom fyra veckor (se nedan).

Tingsrätten — när dödsbodelägare inte accepterar skiftet

Ifall en eller flera dödsbodelägare inte accepterar skiftesmannens arvsfördelning kan beslutet överklagas hos tingsrätten. Det görs genom att väcka en klandertalan direkt mot övriga dödsbodelägare eller genom att skicka en stämningsansökan till tingsrätten i den avlidnes hemort. Klandertalan måste v��ckas inom fyra veckor från delgivning av arvsbeslutet. Överskrids den tiden går det inte att överklaga och tvångsskiftet börjar automatiskt att gälla.

När en klandertalan har väckts är syftet att i första hand komma fram till en förlikning i en förhandling. Förhandlingen hålls vanligen muntligt med en domare på plats för att försöka få parterna att komma överens .

Om överenskommelse inte uppnås efter en förhandling går ärendet vidare till en huvudförhandling. Förutom en domare brukar vanligtvis tre nämndemän vara närvarande. Huvudförhandlingen leder sedan till en dom som parterna måste följa. Det går dock att överklaga tingsrättens dom till hovrätten.

En process i domstol blir snabbt bli mycket kostsam, så därför bör man noga överväga om en process är värd kostnaden i jämförelse med summan man tvistar om.

Juridisk hjälp — neutral vägledning till dödsbon

Man måste självklart inte vara oense för att det ska vara en god idé att ta hjälp av en kunnig jurist vid arvsfrågor. En jurist kan ge i vägledning i hur ni löser eventuella oklarheter eller begynnande tvister. Om dödsboet anlitar en jurist för att hjälpa till med bouppteckning och arvskifte är denna neutral och kan inte ge någon av arvingarna personlig rådgivning. Men självklart kan en enskild dödsbodelägare också skaffa ett juridiskt ombud vid eventuell tvist.

Rättsakuten har mångårig erfarenhet inom arvsrätt, bouppteckning, arvskifte och arvstvister. Kontakta oss så berättar vi hur vi kan hjälpa er!