Misstagsbetalning

Det är lätt hänt att man gör ett misstag när man ska göra en betalning. Det kan till exempel vara så att man anger fel bankkonto, bankgiro eller Swish-nummer. Det kan också vara så att man betalar till rätt mottagare, men ett för stort belopp. Det kan också vara så att man betalat rätt belopp till den person man vill, men misstagit sig i frågan om man över huvudet taget har en skuld till personen. Alla sådana betalningar kallas inom juridiken för misstagsbetalningar.

Condictio indebiti

En viktig rättsprincip när det gäller misstagsbetalningar är principen om condictio indebiti. Condictio indebiti är latin och betyder ”återställa det icke ägda” och uttrycket är hämtat från den romerska rätten. Principen återfinns inte i någon lag utan har utarbetats i rättspraxis.

Enligt principen är huvudregeln att en misstagsbetalning ska gå åter, det vill säga att den som mottagit en betalning som skett av misstag ska betala tillbaka beloppet. Genom rättspraxis har det dock utvecklats flera undantag. Ett centralt undantag är att den som mottagit en betalning i god tro, det vill säga haft grund att tro att man är rätt mottagare, och som inrättat sig efter betalningen, får behålla beloppet.

Om huvudregeln gäller eller inte kan också beror också på vilka som är parter. Om det till exempel är en bank som gjort betalningen är möjligheterna att återfå betalningen något mindre.

Instruktionsmisstag

Ibland är det inte betalaren som gör ett misstag. Istället kan det vara borgenären, det vill säga den som ska få betalningen, som ger en felaktig instruktion till gäldenären, det vill säga den som ska betala. Typiskt sett handlar det om att borgenären instruerar gäldenären att betala till tredje man, det vill säga till någon utomstående.

Det är inte ovanligt att en borgenär instruerar en gäldenär att betala till tredje man. Det kan till exempel handla om att tredje man övertagit en fordran eller att betalningen är ett sätt att reglera en skuld som borgenären har till tredje man. Därför kan gäldenären ofta vara i god tro och i så fall är borgenären, enligt 32 § avtalslagen, bunden av en sådan instruktion.

Condictio indebiti och instruktionsmisstag

Den 25 mars 2020 avgjorde Högsta domstolen rättsfallet ”Tandvårdsstödet” och där klargjorde domstolen hur condictio indebiti ska tillämpas vid instruktionsmisstag.

I fallet hade ett tandvårdsbolag ansökt om statligt tandvårdsstöd via Försäkringskassan. Bolaget hade dock av misstag angett fel bankgironummer för utbetalningen. Försäkringskassan biföll ansökan och betalade ut knappt 280 000 kronor till ett annat bolag. Tandvårdsbolaget stämde det andra bolaget och yrkade att beloppet skulle återbetalas.

Högsta domstolen fastslår att när en gäldenär betalar med befriande verkan till tredje man enligt borgenärens instruktion, när borgenären inte har åsyftat en sådan överföring och när tredje man mottagit överföringen i ond tro, så ska förmögenheten återföras.

Skulle mottagaren vara i god tro ska enligt Högsta domstolen en avvägning göras i enlighet med praxis om condictio indebiti.

Mot den bakgrunden finner Högsta domstolen att tandvårdsbolaget har rätt att rikta krav mot det andra bolaget.

Läs mer

Vill du få mer information om betalningar och andra affärsrättsliga frågor, så kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev nedan. Vill du komma i kontakt med en jurist som kan avtalsrätt och annan affärsrätt, så besök vår sida om avtalsrätt.