Foto av Justina Rosengren

Näringsbetingade andelar

Regler om näringsbetingade andelar finns för att utdelning och annan kapitalvinst inte ska beskattas i flera led i bolagssektorn. Sättet att uppnå detta på är att utdelning och annan kapitalvinst från vissa andelar, så kallade näringsbetingade andelar, är skattefri.

Det är tre frågor som är intressanta när det gäller vad som är näringsbetingade andelar, nämligen vilket är ägarföretaget, vilket är det ägda företaget och vad är det för slags innehav. När det gäller vilket slags innehav det är kan det till exempel vara fråga om innehav av noterade andelar, innehav till minst tio procent eller innehav som betingas av rörelsen som bedrivs i ägarföretaget.

Krav på det ägda företaget

När det gäller det ägda företaget så är huvudregeln att det ska vara fråga om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening. Med aktiebolag avses dock även motsvarande utländska företeelser.

I Högsta förvaltningsdomstolens praxis har det fastslagits vilka krav som ska ställas på ett utländskt företag för att det ska anses motsvara ett svenskt aktiebolag. Det ska göras en civilrättslig prövning och en skatterättslig prövning.

I den civilrättsliga prövningen är det avgörande om det utländska företaget till stor del överensstämmer med ett svenskt aktiebolag. Den viktigaste aspekten är om delägarna är personligt ansvariga för företagets skulder eller inte. Det saknar dock betydelse om delägarna äger egna andelar, såsom aktier, eller en procentandel av hela företaget.

I den skatterättsliga prövningen är det avgörande om det utländska företaget är ett inkomstskattesubjekt i hemlandet. Det krävs också att det är ett reellt skattesubjekt. Om företaget omfattas av ett generellt och fullständigt undantag från inkomstbeskattning är det inte fråga om ett skattesubjekt.

”Anstalt” i Liechtenstein

Den 4 mars 2020 avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen mål 5334-19 och där klargjorde domstolen om andelar i den liechtensteinska företagsformen ”Anstalt” ska anses utgöra näringsbetingade andelar.

I fallet var det ett svenskt aktiebolag som avsåg att investera i ett liechtensteinskt företag med formen ”Anstalt” och som ansökte om förhandsbesked i fråga om andelarna skulle anses näringsbetingade.

Av omständigheterna framgick två aspekter som var särskiljande för företagsformen ”Anstalt”. Det första var att företaget fanns i två strukturer, en bolagsstruktur och en stiftelsestruktur. En bolagsstruktur kunde omvandlas till en stiftelsestruktur, men en stiftelsestruktur kunde inte omvandlas till en bolagsstruktur. Det andra var att skattesatsen kunde komma att bli betydligt lägre med anledning av bland annat regler om skattefrihet.

Högsta förvaltningsdomstolen finner att prövningen ska utgå från det som är känt om det aktuella utländska företaget och konstaterar att det aktuella företaget har bolagsstrukturen. Om ett utländskt företag kan struktureras på olika sätt är det enligt domstolen den valda strukturen som ska prövas. Därmed saknar det betydelse att bolagsstrukturen kan omvandlas till en stiftelsestruktur.

Vidare finner Högsta förvaltningsdomstolen att det aktuella företaget är obegränsat skattskyldiga för inhemska och utländska inkomster. Att beskattningen till följd av skattefrihet för vissa inkomster och olika dispositionsmöjligheter kan bli lägre än den föreskrivna skattesatsen saknar betydelse.

Därmed fastslår Högsta förvaltningsdomstolen att andelarna i en liechtensteinsk ”Anstalt” med bolagsstruktur ska anses vara näringsbetingade.

Läs mer

Vill du få mer information om kapitalvinstbeskattning i företag, så kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev nedan. Vill du komma i kontakt med en jurist som kan skatterätt så besök vår sida om skattejurist.